En folksjukdom som ständigt gör sig påmind
I Sverige lever cirka 1,4 miljoner människor med migrän (1-2). Migränsjukdomen är två till tre gånger vanligare bland flickor och kvinnor (3). Sjukdomen orsakar inte bara stort lidande för den enskilde och dess närstående, utan har även en negativ påverkan på arbetsplatser och samhället i stort i form av stora produktionsbortfall (9).
Inte bara huvudvärk
Migrän innebär mer än bara huvudvärk. Den kan bland annat orsaka svår smärta, ljus- och ljudkänslighet, illamående och kraftigt nedsatt arbetsförmåga. När migrän påverkar arbetsförmågan leder det till såväl sjukfrånvaro som sjuknärvaro, vilket genererar produktionsförluster på arbetsplatsen (10).
Migrän drabbar både män och kvinnor, men är en av de främsta orsakerna till sjukdomsbörda bland flickor och kvinnor. Migrän hamnar på andra plats bland de hälsotillstånd som bidrar mest till sjukdomsbördan bland kvinnor i åldrarna 25–44 år i Sverige, tätt efter depression. Bland unga kvinnor i åldrarna 10-24 år är migrän den tredje största orsaken till sjukdomsbörda. (11). Sjukdomen slår ofta som hårdast under den mest aktiva perioden i livet – när vi studerar, arbetar, bildar familj och utvecklar våra karriärer.
Många behöver hjälp av sjukvården
Svenska Huvudvärkssällskapet (SHS) bedömer att en betydande andel av de som har episodisk migrän, cirka 55 % av den totala migränpopulationen om 1,4 miljoner personer, kan med rätt stöd, själva hantera sina symtom med egenvård och receptfria smärtstillande läkemedel i kombination med vila. Ett sådant stöd med symtombedömning, migrändagbok, vägledning gällande varningssignaler och tydligt angivna vägar in i vården bör finnas tillgängligt både innan man som migrändrabbad söker vård – exempelvis via 1177 eller en migränapp – och som en integrerad del av den vårdinitierade egenvården efter att behandling har inletts. Detta för att underlätta ett välfungerande patientflöde till rätt vårdnivå samt att säkerställa rätt vård i rätt tid då många migrändrabbade tyvärr anger att de inte vet när eller var de ska söka hjälp.
Fyrtiofem procent (ca 630 000 personer) av den totala migränpopulationen är personer med episodisk eller kronisk migrän, som har så pass svåra symtom att de behöver stöd och behandling via primärvården eller den specialiserade öppenvården (9). Detta i form av både akut och förebyggande migränbehandling. Här har introduktioner av nya behandlingar de senaste 6-7 åren fått stor betydelse.
En folksjukdom med enorma kostnader
Migrän orsakar inte bara ett stort mänskligt lidande – sjukdomen medför också betydande samhällsekonomiska kostnader. SHS har, i samarbete med deltagande företag inom projekt Huvudsaken, tagit fram en analysmodell som möjliggör svenska beräkningar (länk till ”Migränbördan”) av migränsjukdomens kostnader och de potentiella vinsterna vid utförandet av en mer effektiv migränvård. Beräkningarna finns tillgängliga på riks- och länsnivå, samt bland förvärvsarbetande i allmänhet eller anställda inom vård och omsorg. Beräkningarna visar att sjukvårdskrävande migrän som inte prioriteras och behandlas inom vården bland förvärvsarbetande leder till årliga samhällskostnader på cirka 35 miljarder kronor. Inom vård och omsorg, där många kvinnor arbetar och där migrän därför är särskilt vanligt, beräknas de totala kostnaderna på grund av sjukvårdskrävande migrän uppgå till cirka 6 miljarder kronor - per år (9). Läs mer här.